O.F. M-n
LOGEN KRONAN | LOGEN POLHEM | LOGEN ST.SIGFRID |
Karlskrona | Karlshamn | Växjö |
Uppdaterad 2023-12-20 © Ordensförbundet M-n
Foto: Rolf Lembreus
Logen Polhems logebyggnad
Resumé över vad som hänt sedan 1880 (160609/Sören)
Den 5 februari år 1880 beslöt sällskapet att uppföra en egen ordensbyggnad. ”Då logen räknade som medlemmar ett stort antal hantverkare inom skilda yrkesgrenar erbjöd sig dessa att för en krona per dagsverke utföra de arbeten, som erfordrades, för att arbetet med den nya byggnaden skulle kunna genomföras.”
Den 15 juli år 1881, alltså något över ett år efter att logen bildats invigdes föreningslokalerna för sitt ändamål. Kostnaderna belöpte sig till 4500 kronor inklusive kostnader för tomtmark. Stormästaren i moderföreningen i Karlskrona, Henrik Nerman, förrättade invigningen.
År 1892 skedde en utvidgning av lokalerna så att en tillbyggnad gjordes ”på det att man måtte kunna giva förekommande grader i full överrensstämmelse med ritualerna”.
År 1915 gjordes ytterligare en tillbyggnad av ordenslokalerna varigenom riddarsalen gjordes större, och en genomgripande renovering av lokalerna verkställdes.
År 1936 gjordes en stor tillbyggnad innehållande ny köksdel, styrelserum, ny stor källare med nytt pannrum. Uppdraget att verkställa tillbyggnaden hanterades av en kommitté bestående av arkitekten Martin Eriksson i Guö, boktryckaren Folke Bengtsson och byggmästaren Ernst W Svensson.
Den 7 februari år 1969 fick styrelsen möjlighet att köpa grannfastigheten. Åsikterna om att köpa fastigheten var delade inom styrelsen med anledning av logens ansträngda ekonomi. Vid det allmänna sammanträdet i I:a graden den 12 maj bekräftades dock köpet av fastigheten Linköping nr 8 och 9 för en köpeskilling av 65 000 kronor med tillträde den 1 maj 1969. Styrelsen hade föreslagit, att köpet skulle finansieras genom teckning av andelar till ett pris av 100 kronor. Endast 26 100 kronor tecknades, resten upplånades.
Åren 1979 – 1981 såldes grannfastigheten för att finansiera tillbyggnaden innehållande toalettdel utökning av hallen samt nytt förråd på övervåningen. Liksom hundra år tidigare år 1880 var det medlemmar (många är fortfarande aktiva i logen) som representerade ett stort antal hantverkare inom skilda yrken som erbjöd sig att ideellt utförde stor del av arbetet, som erfordrades, för att arbetet med den nya byggnaden skulle kunna genomföras. Uppföraqndet av den nya byggnaden gjordes av byggfirman Benny Nilsson som köpt grannfastigheten.
Åren 1990 – 1999 Omfattande omläggning av avloppet med hela tomten uppgrävd. Nytt plåttak över ordenssalen där nuvarande bröder Kalle Bengtsson, Sam, Bertil C, Karl-Edvin, Thor Larsson mfl ber aktiva. Ber att få intervjua dessa bröder och komplettera vår lokals historia
År 2004 installerades fjärrvärme istället för olje-eldning.
År 2010 installerades nytt modernt kök mm
År 2015 startar uppsnyggning av trädgården
År 2016 pågår trädgård, värmeanläggning – sänka kostnader, ny nödutgång från plan 2, brandskydd, måla våra gamla enkelfalsade plåttak från början av 1900-talet samt omfattande underhållsarbeten. Framåt ser vi också över skalskydd och brandlarm.
Lokalens utveckling som den beskrevs 1969
(skannat, tillrättat, lagt till bilder 2016/Sören)
Redan tidigt stod det klart för medlemmarna i den nybildade Karlshamnslogen av O F M-n, att en egen lokal måste vara ett livsvillkor för en organisation som ett ordensförbund. Under ordensförbundets första verksamhetsår ägde logesammanträdena rum å Bellevue-restaurangen och sedermera på Stadshuset inne i staden. Då man inom logen ansåg, att Stadshuset med sin officiella prägel var mindre lämpat som lokal för verksamheten, som ju var av hemlig natur, upptogs till diskussion byggandet av ett eget ordenshus. Även här var det byggmästaren Svante Svensson, som tog initiativet till förverkligandet av önskemålet om den egna lokalen. Redan andra året efter logens bildande beslöt sällskapet den 5 februari år 1880 att uppföra en egen ordensbyggnad. Svante Svensson hade redan vid detta tillfälle ritningar färdiga, vilka. godkändes. En erbjuden tomt nr 204 vid Regeringsgatan inköptes, och en byggnadskommitté tillsattes. Då
logen räknade som medlemmar ett stort antal hantverkare inom skilda yrkesgrenar erbjöd sig dessa att för en krona per dagsverke utföra de arbeten, som erfordrades, för att arbetet med den nya byggnaden skulle kunna genomföras. Redan i juli månad samma år stod byggnaden färdig att tagas i bruk, och den 15 juli år 1881, alltså något över ett år efter det logen bildats, kunde föreningslokalerna invigas för sitt ändamål. Kostnaderna belöpte sig till 4500 kronor inklusive kostnader för tomtmark. Stormästaren i Karlskrona, Henrik Nerman, förrättade invigningen som enligt protokollet skedde under ”solenna former”. Fyra, vitklädda damer överlämnade vid detta tillfälle ett ordensstandar med förhoppning ”att standaret måtte komma att utgöra ett föreningstecken för sällskapet och därjämte påminna om att vid hemmets härdar följas sällskapets arbeten för mänsklighetens mål med intresse och varma böner”. Finansieringen skedde genom att medlemmarna fick teckna lotter á 20 kronor, som sedermera under en 17-årsperiod utlottades. Inbetalningarna skedde kontant, och återbetalningen skedde genom utlottning av de tecknade lotterna.
1880
1891
År 1892 skedde en utvidgning av lokalerna så att en tillbyggnad gjordes ”på det att man måtte kunna giva förekommande grader i full överrensstämmelse med ritualerna”, och år 1914 gjordes ytterligare en tillbyggnad av ordenslokalerna varigenom riddarsalen gjordes större, och en genomgripande renovering av lokalerna verkställdes. Ritningar till ombyggnaden hade upprättats av dåvarande stormästaren byggmästare Carl Svensson. Det var Svante Svensson, som tog initiativet till denna åtgärd. Han var ända till sin ålders sena höst den drivande kraften inom ordensförbundet. Han avled såsom tidigare berörts två år härefter. Det var byggmästaren Ernst W Svensson som fick uppdraget att utföra arbetet, och kostnaderna belöpte sig till 3000 kronor, och man var hänvisad till att låna upp beloppet i Karlshamns sparbank. Vid 1929 års 50-årsjubileum skrev man i festskriften att, ”nu var loge-byggnaden efter denna tillbyggnad fullt tillräcklig för det egna logearbetet”
1915
Medlemsantalet ökade emellertid ganska snabbt, och kraven på större bekvämlighet och bättre komfort aktualiserade en ny till- och ombyggnad. Det uppdrogs åt en kommitté bestående av arkitekten Martin Eriksson i Guö, boktryckaren Folke Bengtsson och byggmästaren Ernst W Svensson att verkställa tillbyggnaden. Den 20 december år 1936 kunde de nyrenoverade lokalerna för första gången tagas i bruk.
1935
Genom donationer från intresserade medlemmar och logens kvinnliga arbetsförening var det möjligt att i början av år 1948 verkställa en behövlig renovering av lokalerna och möblemanget. Broder Hjalmar Samuelsson bidrog med en större penningsumma, för vilken trivsamma möbler i samlingsrummet inköptes. Många övriga intresserade bröder har på olika sätt visat sitt stora intresse och offervilja för ordensförbundets arbete och utveckling, vilket icke nog kan uppskattas. Den 7 februari år 1969 fick styrelsen taga ställning till ett för ordensförbundet synnerligen grannlaga ärende. Grannfastigheten hade hembjudits till försäljning. Åsikterna huruvida ordensförbundet skulle inköpa fastigheten, voro delade inom styrelsen med anledning av förbundets ansträngda ekonomi. Ett nytt sammanträde hölls i styrelsen 14 februari, vid vilket tillfälle styrelsen rekommenderade ordensförbundet att inköpa fastigheten. Vid det allmänna sammanträdet i I:a graden den 12 maj bekräftades köpet av fastigheten Linköping nr 8 och 9 för en köpeskilling av 65.000 kronor med tillträde den 1 maj 1969. Styrelsen hade föreslagit, att köpet skulle finansieras genom teckning av andelar till ett pris av 100 kronor. Tyvärr ha icke medlemmarna tillfullo insett vikten av att helhjärtat sluta upp kring det värdefulla förvärvet. När denna berättelse avfattas har endast 26 100 kronor tecknats, resten har upplånats. Diskussioner ha förts om lägre andelsbelopp. Ansvarskänslan mot detta gamla ordensförbund och tacksamheten mot äldre generationers stora offervilja kommer med all säkerhet att mana dagens medlemmar till ökade insatser, när det gäller att slå vakt om ordensförbundets framtida bestånd och kommande generationers möjligheter att kunna få disponera trivsamma och ändamålsenliga lokaler för denna ordensförbundets ideella och för människosläktets förädling så betydelsefulla verksamhet.
Genom Svante Svenssons dubbla ordförandeskap i Karlshamns Frimurare Brödraförening och Ordensförbundet M-n:s Polhemsloge kom logen från början att knyta goda kontakter med denna förening, som funnit det vara med sin verksamhet förenligt att hålla sina sammanträden i Polhems lokaler. Odd Fellow-logen Carl XI, Siriuslogen och Logen Utvandrarna av Vasa Orden av Amerika äro nu samtliga hyresgäster i de trivsamma lokalerna.